Härliga garner!

Idag har jag varit och botaniserat på en av Sveriges bästa och största garnbutiker, nämligen Nedergårdens Garn & Kläder.
Till mitt förtret fann jag dock ej exakt det jag skulle ha. Jag hoppas dock att kunden som jag ska virka åt tycker att dessa garner är okej. Egentligen skulle jag ha fatt på, vad jag skulle vilja beskriva som Löfbergs lila lila. Den jag fann är för ljus och mild. Mycket retligt, av fem, sex olika sorters bomullsgarn i regnbågens alla färger borde någon sort funnits i rätt nyans kan man tycka, men icke.
Således var det ju inte regnbågens alla färger...
Men butiken är klart värt ett besök för alla garnintresserade!



Strongt av mig anser jag själv att endast komma hem med det jag faktiskt skulle ha ;-). Eller, förhoppningsvis ska ha. innan tillverkning påbörjas ska jag dubbelkolla med kunden om färgställningen är okej, allt för att slutprodukten ska bli så bra som möjligt, men till det ringa priset 20 kr nystanet chansade jag ju på att denna kulör kommer funka, annars får jag jaga vidare.

Dessa nystan ska förädlas in i ett amningshalsband av denna typ:

Ribbat muddtyg

Ribbing

Muddväv är ingen väv!

Såklart. Det är ett trikåtyg. Varför man säger muddväv har jag inte riktigt klart för mig. Kanske är det för att hålla isär tyget man använder till mudd och själva begreppet mudd - del av plagg?
Mudd är en avslutande kant på ett plagg. En linning, ett ärmslut/benslut/halsringning etc. Till dessa delar av plagg använder man mudd...tyg? Mudd...väv? Tja, någon väv är det i alla fall inte som sagt.

Slät muddväv - interlock

Man kan inte heller definiera muddtyg på samma sätt som de övriga trikåtygerna då det inte är någon egen stickteknik eller så. Tyget kan vara ribbat, men den kan också vara slätt. Slätt muddtyg har oftast någon form av interlockstickning.
Materialinnehållet kan variera, men generellt består mudd oftast till största delen bomull och sedan en del, ca 5-15% elestan. Vidare kan den också innehålla några procent syntetfiber. Det finns såklart muddar i ren syntet/elestan också.
Olika material har olika användningsområden, syntetmudd används ofta i ytterkläder och så vidare då de generellt sett torkar fortare och inte absorberar vätska på samma vis som bomull gör. Elestanen har vi för för töjbarheten. Ett ribbat muddtyg behöver inte lika mycket elestan då det har mer elasticitet i stickningen. Vidare finns muddtyg i mängder av olika tjocklekar.

---

Användning

Generellt kan man säga att de tjockare varianterna är mer hållfasta och de tunnare smidigare, mer lättarbetade. Vad som lämpar sig bäst beror på vad du ska göra med den. Till linningar som du inte vill ha resår i utan bara sätter mudd i så krävs stabilitet och stadga. Här handlar det inte bara om hur mycket elestan vs. bomull det är i materialet utan väl så mycket om hur hårt det är stickat. Ju hårdare stickning, ju hårdare blir tyget och ju bättre hänger brallorna uppe. Har du resår i mudden är ju inte dessa bitar alls lika noga. Då kan istället de stabila tygerna bli lite väl klumpiga och otympliga.
Alla stickade tyger med runt 5% elestaninblandning och uppåt kan användas som mudd, men de gör sig mer eller mindre bra. Generellt sett är inte slätstickade  tyger att rekommendera, om de inte har ganska mycket elestan i sig, men då de gärna rullar sig i kanterna när du drar i den blir det väldigt besvärligt att hantera i symaskinen. Dessutom finns risk att det löper maskor när du drar, en risk som inte är lika stor i ribbade och dubbelstickade tyger.

Garnfärgad interlock - tyget randas redan vid stickningen vilket syns tydligt vid färgbyte om du klickar upp bilden i större format.

Interlock
Mjukt och hållfast

Mjukt tyg som är väldigt vanligt i kläder, framför allt tröjor. Det finns i olika tjocklekar och kvalitéer och är
liksidigt, det vill säga, du ser ingen rät eller avigsida på stickningen. Anledningen till det är att materialet är dubbelstickat. Det innebär att man har dubbel uppsättning nålar på stickmaskinen och dubbla garner som stickas om vartannat enligt bilden till höger. Man kan säga att det är två singeltyger som stickas samman.
Tack vare dubbelstickningen rullar sig inte kanterna så som singelstickade tyger gör och tyget blir lätt att arbeta med.

Tryckt interlocktyg. Stickningen är lika på rät och avigsida men mönstret återfinns endast på rätsidan.

Det är även mycket ovanligare med sneddrag i dubbelstickade tyger än i slätstickade enkelstickade.
Randigt och enfärgat, tryckt och mönstrat. Utbudet av interlocktyger är stort. Precis som med singeljerseyn är det ovanligt med mönsterstickade tyger utan generellt sett är mönster tryckt på tyget. Ränder kan däremot mycket väl kan vara stickade. Lättaste sättet att se skillnad på tryck eller stickade mönster är att titta på avigsidan. Är mönstret lika på bägge sidor på tyget är det inte tryck.
Det är lätt att blanda ihop interlock med ribbstickade tyger, där du har varannan rät och varannan avig maska. Om man drar isär tyget så ser du skillnaden om du tittar noga, då interlocken är slätstickad på bägge sidor.

Single Jersey/Single knit
Singeljersey

Kanske vårt vanligaste klädmaterial

Ett slätstickat tyg är precis vad det låter som. Räta maskor på rätsidan och aviga maskor på avigsidan, precis som när du stickar slätstickning för hand, på vanliga stickor fram och tillbaka ett varv rätt och ett avigt, eller runt, runt på rundstickor. Slätstickad trikå används till alla typer av klädesplagg. Med allra största sannolikhet har du någonting av singeljersey på dig just nu. Faktum är att även velour, jogging, stretchfrotté med mera är olika former av detta material. På bilden till vänster ser du rätsidan av ett singeljersey tyg.

Singeljersey används såväl till T-shirts och underkläder som byxor och klänningar. Tights och andra tätt sittande plagg har ofta en inblandning av elestan för att undvika formförändringar vid användning och bästa möjliga återhämtning i tyget. Sedan är det såklart bekvämare när tyget stretchar lite extra.

Singeljersey finns i alla upptänkliga färger och former, tjockt och tunt, bomull, viskos, bambu, polyester med mera med mera. Variationen tar aldrig slut. Mönster på singeljersey är i princip alltid tryckt, men ränder kan vara stickade. Det ser du på avigsidan. Är det ränder även på baksidan är det troligen garnfärgade ränder - dvs ränder som är stickade av garn i olika färger, inte tryck. det finns för- och nackdelar med bägge teknikerna. Klicka på bilderna till vänster för att få upp dem i större format. Då ser du att på den övre bilden följer inte färgen på pricken maskorna i stickningen. Alltså är det ett tryck. I ränderna på den nedre bilden däremot syns tydligt maskornas "V" i färgbytet mellan vitt och marin.
Det man oftast blandar ihop singeljerseyn med är interlock trikå. Lättaste sättet att skilja dem två åt är att titta på om det rullar sig i kanterna. Gör det det så är det singeljersey av något slag (se ovan).

Singeljersey med tryck - här ser du att kanterna på prickarna inte följer maskorna. Garnfärgad randning på singeljersey. Om du klickar på
bilden ser du ser på maskorna att det är stickat med olika garner.

Gör det inte det är det någon form av dubbelstickat tyg - interlock eller ribb. Då har du en avigsida och en rätsida som ser lika dan ut. Singeljerseyn ser olika ut på rät och avigsida.

Sweatshirt cloth

Inte bara för sport

Joggingtyg, även kallat sweatshirttyg eller collegetyg, har en slätstickad yta. Materialet finns i mängder av tjocklekar och färger. De tunnare varianterna har oftast öglor istället för
borstad insida som tyget här till vänster. Öglade varianter blir inte riktigt lika mjukt, men i gengäld svalare och det slits inte på samma sätt. Den borstade insidan noppas och slits relativt fort. Precis som velour och stretchfrotté har den ofta en inblandning av syntetiska material för formfasthet, men det är inte alltid då  joggingtygerna oftast är hårdare stickad och där med mer formfast i sig och inte lika stretchig som velour och stretchfotté.

Jogging är ett mycket vanligt material i kläder, både till barn och vuxna. Mjukisbrallor , muddbyxor, collegetröjor och sweatshirts är vanligaste plaggen men även kortbyxor, kjolar och mössor är plagg som vi har i jogging.

Man får vara aktsam på kvalitén när man köper joggingtyg. Ibland råkar man ut för partier av mycket låg kvalité som brukar resultera i mycket noppiga plagg efter bara några tvättar. Ibland kan man raka bort nopporna med noppbortagare eller rakyvel på framgångsrikt sätt och sedan vara av med dem - detta gäller framförallt joggingtyger med borstad insida där den mekaniska behandlingen av tygets avigsida sliter på tygets fiber. Vid behandlingen kan det uppstå lösa trådändar som blir till noppor vid tvätt. Är det fallet blir noppandet bättre efter någon enstaka tvätt om man tar bort de noppor som kommer i början. Är tyget lågkvalitativt fortsätter dock nopporna komma och då kan rakande/noppbortagande snarare förvärra noppandet.

Är tyget öglat på baksidan är det sällan det blir bättre att ta bort nopporna, de kommer med stor sannolikhet bara bli fler - du har då tyvärr råkat köpa ett lågkvalitativt tyg.

Förutom noppor är det största problemet med alla stickade tyger sneddrag, vilket innebär att maskorna inte löper rakt utan drar sig så tyget blir snett. Det är det som händer när du har till exempel T-shirtar där sömmarna inte längre löper i sidorna på tröjan utan snett framåt eller bakåt. Väldigt irriterande! Det är svårt att få till bra plagg med sådant tyg, även om det går. Det kan finnas redan från början när du köper materialet i butik eller uppkomma efter någon/några tvättar. Det är riktigt trist när det händer. Man lägger mycket tid på sina plagg, välja tyg, mönster och sedan sömnaden - för att sedan se plaggen noppiga och vridna efter bara någon tvätt. Försök alltid reklamera sådana tyger. Det är inte alltid det går, men har man köpt tyg för dyra pengar som inte håller måttet så anser jag att det är butikens skyldighet att ta tillbaka varan. Ta med det förstörda plagget som bevis, och självklart kvitto. Om du har, ta även med tyg att jämföra med hur tyget såg ut när du köpte det så expediten verkligen kan se skillnaden. Det ökar dina chanser att få ersättning.

Stretch terry

Hääärligt retro - Eller?

Nja, alla håller kanske inte med om det. Men det är ett ganska praktiska material! Det håller sig snyggt och mjukt tvätt efter tvätt även utan torktumlare och är allmänt lättskött. Det som är närmast till hands att jämföra stretchfrotté med är velour.
Liksom i velouren har vi även här oftast inblandning av syntetmaterial för hållbarheten, men till allra största delen bomull eller möjligen bambu. Stretchfrottén är svårare att få tag på i ett stort utbud av färger men är ofta lite billligare i pris än velouren.
Förutom till kläder används stretchfrotté även till sängkläder, sängbottensöverdrag och fottélakarn. Man kan om man vill köpa sådant relativt billigt och klippa sönder för att använda till klädesplagg, men man bör se upp. Denna stretchfrotté är oftast tunnare än den man köper på metervara och har mer stretch, det vill säga ofta blandad med (mer) elestan. Det är heller inte ovanligt med en ganska hög andel syntetfiber i dessa bäddtextilier. Beroende på vad du ska sy av det kan det vara till för eller nackdel så fundera ett varv extra. Kvalitén på dessa lakanstyger kan också variera kraftigt, och det är väldigt tråkigt att lägga tid och arbete på kläder som blir obrukbara på bara ettpar, tre tvättar.

---

Stretchfrotté eller Velour?

Som sagt,velour och stretchfrotté är väldigt lika material. Faktum är att det är samma sak. (!) Till vänster ser ni bilder på rätsida (överst) och avigsida (nederst) på stretchfrotté till vänster och velour till höger.
På nedre bilden syns även tydligt det faktum att dessa två tyger används ut och in. På tygets avigsida ser man de räta maskorna.


Såhär ligger det till, Båda är stickade material, och de framställs på samma sätt fram tills öglorna klipps upp. Så, det som skiljer dem åt är att stretchfrottén har öglor på samma sätt som vanlig frotté som vi har i handdukar. För att göra velour av det klipper man upp öglorna och kammar dem åt samma håll.
Frotté å sin sida är ett vävt material, och har därmed inte alls samma framställningssätt som dessa stickade material.

Trikåtyger

Jersey fabrics
Stickade tyger i olika former

Textila material kan delas in i tre huvudgrupper, vävda, stickade och non-woven. Vävda tyger är stumma (om de inte innehåller någon form av elestan) och trikåtyger är töjbara, på längden eller bredden eller både och. Non-woven ser vi oftast inte som tyg i traditionell mening.
Alla tyger som på något sätt är stickade är trikåvaror. Från kardborrbandets loopar till funktionstrikå och ribb. Ofta används även benämningen jersey. Det är synomyma ord och jag föredrar att använda det svenska ordet.
Exempel på trikåvaror är: singeljersey, interlock, velour/plysch med mera.
Mer om de olika typerna av trikåtyger hittar du om du klickar dig fram i menyn till höger, eller på länkarna här ovan.

Olika typer av trikå

De stickade tygerna delas in i två tekniker, varptrikå och väfttrikå. Det absolut vanligaste av dessa två är väfttrikå - trikå stickad på stickmaskiner där maskorna löper så som vi tänker oss när vi stickar för hand.Väftrikån stickas antingen på stående stickmaskiner fram och tillbaka eller på rundstickningsmaskiner.

Såhär ser varptrikå ut. Den tillverkas på virkmaskiner. Tekniken bygger på flera separata trådar. Maskorna som bildas löper vertikalt och i sidled som en kråkspark,  till skillnad från väftrikåns raka horisontella löpriktning. Varptrikå är i allmänhet mindre töjbart och används bland annat till korsetter och liknande varor.