Ribbat muddtyg

Ribbing

Muddväv är ingen väv!

Såklart. Det är ett trikåtyg. Varför man säger muddväv har jag inte riktigt klart för mig. Kanske är det för att hålla isär tyget man använder till mudd och själva begreppet mudd - del av plagg?
Mudd är en avslutande kant på ett plagg. En linning, ett ärmslut/benslut/halsringning etc. Till dessa delar av plagg använder man mudd...tyg? Mudd...väv? Tja, någon väv är det i alla fall inte som sagt.

Slät muddväv - interlock

Man kan inte heller definiera muddtyg på samma sätt som de övriga trikåtygerna då det inte är någon egen stickteknik eller så. Tyget kan vara ribbat, men den kan också vara slätt. Slätt muddtyg har oftast någon form av interlockstickning.
Materialinnehållet kan variera, men generellt består mudd oftast till största delen bomull och sedan en del, ca 5-15% elestan. Vidare kan den också innehålla några procent syntetfiber. Det finns såklart muddar i ren syntet/elestan också.
Olika material har olika användningsområden, syntetmudd används ofta i ytterkläder och så vidare då de generellt sett torkar fortare och inte absorberar vätska på samma vis som bomull gör. Elestanen har vi för för töjbarheten. Ett ribbat muddtyg behöver inte lika mycket elestan då det har mer elasticitet i stickningen. Vidare finns muddtyg i mängder av olika tjocklekar.

---

Användning

Generellt kan man säga att de tjockare varianterna är mer hållfasta och de tunnare smidigare, mer lättarbetade. Vad som lämpar sig bäst beror på vad du ska göra med den. Till linningar som du inte vill ha resår i utan bara sätter mudd i så krävs stabilitet och stadga. Här handlar det inte bara om hur mycket elestan vs. bomull det är i materialet utan väl så mycket om hur hårt det är stickat. Ju hårdare stickning, ju hårdare blir tyget och ju bättre hänger brallorna uppe. Har du resår i mudden är ju inte dessa bitar alls lika noga. Då kan istället de stabila tygerna bli lite väl klumpiga och otympliga.
Alla stickade tyger med runt 5% elestaninblandning och uppåt kan användas som mudd, men de gör sig mer eller mindre bra. Generellt sett är inte slätstickade  tyger att rekommendera, om de inte har ganska mycket elestan i sig, men då de gärna rullar sig i kanterna när du drar i den blir det väldigt besvärligt att hantera i symaskinen. Dessutom finns risk att det löper maskor när du drar, en risk som inte är lika stor i ribbade och dubbelstickade tyger.

Garnfärgad interlock - tyget randas redan vid stickningen vilket syns tydligt vid färgbyte om du klickar upp bilden i större format.

Interlock
Mjukt och hållfast

Mjukt tyg som är väldigt vanligt i kläder, framför allt tröjor. Det finns i olika tjocklekar och kvalitéer och är
liksidigt, det vill säga, du ser ingen rät eller avigsida på stickningen. Anledningen till det är att materialet är dubbelstickat. Det innebär att man har dubbel uppsättning nålar på stickmaskinen och dubbla garner som stickas om vartannat enligt bilden till höger. Man kan säga att det är två singeltyger som stickas samman.
Tack vare dubbelstickningen rullar sig inte kanterna så som singelstickade tyger gör och tyget blir lätt att arbeta med.

Tryckt interlocktyg. Stickningen är lika på rät och avigsida men mönstret återfinns endast på rätsidan.

Det är även mycket ovanligare med sneddrag i dubbelstickade tyger än i slätstickade enkelstickade.
Randigt och enfärgat, tryckt och mönstrat. Utbudet av interlocktyger är stort. Precis som med singeljerseyn är det ovanligt med mönsterstickade tyger utan generellt sett är mönster tryckt på tyget. Ränder kan däremot mycket väl kan vara stickade. Lättaste sättet att se skillnad på tryck eller stickade mönster är att titta på avigsidan. Är mönstret lika på bägge sidor på tyget är det inte tryck.
Det är lätt att blanda ihop interlock med ribbstickade tyger, där du har varannan rät och varannan avig maska. Om man drar isär tyget så ser du skillnaden om du tittar noga, då interlocken är slätstickad på bägge sidor.

Single Jersey/Single knit
Singeljersey

Kanske vårt vanligaste klädmaterial

Ett slätstickat tyg är precis vad det låter som. Räta maskor på rätsidan och aviga maskor på avigsidan, precis som när du stickar slätstickning för hand, på vanliga stickor fram och tillbaka ett varv rätt och ett avigt, eller runt, runt på rundstickor. Slätstickad trikå används till alla typer av klädesplagg. Med allra största sannolikhet har du någonting av singeljersey på dig just nu. Faktum är att även velour, jogging, stretchfrotté med mera är olika former av detta material. På bilden till vänster ser du rätsidan av ett singeljersey tyg.

Singeljersey används såväl till T-shirts och underkläder som byxor och klänningar. Tights och andra tätt sittande plagg har ofta en inblandning av elestan för att undvika formförändringar vid användning och bästa möjliga återhämtning i tyget. Sedan är det såklart bekvämare när tyget stretchar lite extra.

Singeljersey finns i alla upptänkliga färger och former, tjockt och tunt, bomull, viskos, bambu, polyester med mera med mera. Variationen tar aldrig slut. Mönster på singeljersey är i princip alltid tryckt, men ränder kan vara stickade. Det ser du på avigsidan. Är det ränder även på baksidan är det troligen garnfärgade ränder - dvs ränder som är stickade av garn i olika färger, inte tryck. det finns för- och nackdelar med bägge teknikerna. Klicka på bilderna till vänster för att få upp dem i större format. Då ser du att på den övre bilden följer inte färgen på pricken maskorna i stickningen. Alltså är det ett tryck. I ränderna på den nedre bilden däremot syns tydligt maskornas "V" i färgbytet mellan vitt och marin.
Det man oftast blandar ihop singeljerseyn med är interlock trikå. Lättaste sättet att skilja dem två åt är att titta på om det rullar sig i kanterna. Gör det det så är det singeljersey av något slag (se ovan).

Singeljersey med tryck - här ser du att kanterna på prickarna inte följer maskorna. Garnfärgad randning på singeljersey. Om du klickar på
bilden ser du ser på maskorna att det är stickat med olika garner.

Gör det inte det är det någon form av dubbelstickat tyg - interlock eller ribb. Då har du en avigsida och en rätsida som ser lika dan ut. Singeljerseyn ser olika ut på rät och avigsida.

Sweatshirt cloth

Inte bara för sport

Joggingtyg, även kallat sweatshirttyg eller collegetyg, har en slätstickad yta. Materialet finns i mängder av tjocklekar och färger. De tunnare varianterna har oftast öglor istället för
borstad insida som tyget här till vänster. Öglade varianter blir inte riktigt lika mjukt, men i gengäld svalare och det slits inte på samma sätt. Den borstade insidan noppas och slits relativt fort. Precis som velour och stretchfrotté har den ofta en inblandning av syntetiska material för formfasthet, men det är inte alltid då  joggingtygerna oftast är hårdare stickad och där med mer formfast i sig och inte lika stretchig som velour och stretchfotté.

Jogging är ett mycket vanligt material i kläder, både till barn och vuxna. Mjukisbrallor , muddbyxor, collegetröjor och sweatshirts är vanligaste plaggen men även kortbyxor, kjolar och mössor är plagg som vi har i jogging.

Man får vara aktsam på kvalitén när man köper joggingtyg. Ibland råkar man ut för partier av mycket låg kvalité som brukar resultera i mycket noppiga plagg efter bara några tvättar. Ibland kan man raka bort nopporna med noppbortagare eller rakyvel på framgångsrikt sätt och sedan vara av med dem - detta gäller framförallt joggingtyger med borstad insida där den mekaniska behandlingen av tygets avigsida sliter på tygets fiber. Vid behandlingen kan det uppstå lösa trådändar som blir till noppor vid tvätt. Är det fallet blir noppandet bättre efter någon enstaka tvätt om man tar bort de noppor som kommer i början. Är tyget lågkvalitativt fortsätter dock nopporna komma och då kan rakande/noppbortagande snarare förvärra noppandet.

Är tyget öglat på baksidan är det sällan det blir bättre att ta bort nopporna, de kommer med stor sannolikhet bara bli fler - du har då tyvärr råkat köpa ett lågkvalitativt tyg.

Förutom noppor är det största problemet med alla stickade tyger sneddrag, vilket innebär att maskorna inte löper rakt utan drar sig så tyget blir snett. Det är det som händer när du har till exempel T-shirtar där sömmarna inte längre löper i sidorna på tröjan utan snett framåt eller bakåt. Väldigt irriterande! Det är svårt att få till bra plagg med sådant tyg, även om det går. Det kan finnas redan från början när du köper materialet i butik eller uppkomma efter någon/några tvättar. Det är riktigt trist när det händer. Man lägger mycket tid på sina plagg, välja tyg, mönster och sedan sömnaden - för att sedan se plaggen noppiga och vridna efter bara någon tvätt. Försök alltid reklamera sådana tyger. Det är inte alltid det går, men har man köpt tyg för dyra pengar som inte håller måttet så anser jag att det är butikens skyldighet att ta tillbaka varan. Ta med det förstörda plagget som bevis, och självklart kvitto. Om du har, ta även med tyg att jämföra med hur tyget såg ut när du köpte det så expediten verkligen kan se skillnaden. Det ökar dina chanser att få ersättning.

Stretch terry

Hääärligt retro - Eller?

Nja, alla håller kanske inte med om det. Men det är ett ganska praktiska material! Det håller sig snyggt och mjukt tvätt efter tvätt även utan torktumlare och är allmänt lättskött. Det som är närmast till hands att jämföra stretchfrotté med är velour.
Liksom i velouren har vi även här oftast inblandning av syntetmaterial för hållbarheten, men till allra största delen bomull eller möjligen bambu. Stretchfrottén är svårare att få tag på i ett stort utbud av färger men är ofta lite billligare i pris än velouren.
Förutom till kläder används stretchfrotté även till sängkläder, sängbottensöverdrag och fottélakarn. Man kan om man vill köpa sådant relativt billigt och klippa sönder för att använda till klädesplagg, men man bör se upp. Denna stretchfrotté är oftast tunnare än den man köper på metervara och har mer stretch, det vill säga ofta blandad med (mer) elestan. Det är heller inte ovanligt med en ganska hög andel syntetfiber i dessa bäddtextilier. Beroende på vad du ska sy av det kan det vara till för eller nackdel så fundera ett varv extra. Kvalitén på dessa lakanstyger kan också variera kraftigt, och det är väldigt tråkigt att lägga tid och arbete på kläder som blir obrukbara på bara ettpar, tre tvättar.

---

Stretchfrotté eller Velour?

Som sagt,velour och stretchfrotté är väldigt lika material. Faktum är att det är samma sak. (!) Till vänster ser ni bilder på rätsida (överst) och avigsida (nederst) på stretchfrotté till vänster och velour till höger.
På nedre bilden syns även tydligt det faktum att dessa två tyger används ut och in. På tygets avigsida ser man de räta maskorna.


Såhär ligger det till, Båda är stickade material, och de framställs på samma sätt fram tills öglorna klipps upp. Så, det som skiljer dem åt är att stretchfrottén har öglor på samma sätt som vanlig frotté som vi har i handdukar. För att göra velour av det klipper man upp öglorna och kammar dem åt samma håll.
Frotté å sin sida är ett vävt material, och har därmed inte alls samma framställningssätt som dessa stickade material.

Trikåtyger

Jersey fabrics
Stickade tyger i olika former

Textila material kan delas in i tre huvudgrupper, vävda, stickade och non-woven. Vävda tyger är stumma (om de inte innehåller någon form av elestan) och trikåtyger är töjbara, på längden eller bredden eller både och. Non-woven ser vi oftast inte som tyg i traditionell mening.
Alla tyger som på något sätt är stickade är trikåvaror. Från kardborrbandets loopar till funktionstrikå och ribb. Ofta används även benämningen jersey. Det är synomyma ord och jag föredrar att använda det svenska ordet.
Exempel på trikåvaror är: singeljersey, interlock, velour/plysch med mera.
Mer om de olika typerna av trikåtyger hittar du om du klickar dig fram i menyn till höger, eller på länkarna här ovan.

Olika typer av trikå

De stickade tygerna delas in i två tekniker, varptrikå och väfttrikå. Det absolut vanligaste av dessa två är väfttrikå - trikå stickad på stickmaskiner där maskorna löper så som vi tänker oss när vi stickar för hand.Väftrikån stickas antingen på stående stickmaskiner fram och tillbaka eller på rundstickningsmaskiner.

Såhär ser varptrikå ut. Den tillverkas på virkmaskiner. Tekniken bygger på flera separata trådar. Maskorna som bildas löper vertikalt och i sidled som en kråkspark,  till skillnad från väftrikåns raka horisontella löpriktning. Varptrikå är i allmänhet mindre töjbart och används bland annat till korsetter och liknande varor.

Ullcentrum på Öland

Det är alltid lika roligt att komma till Ullcentrum!

Full av entusiasm får man massor av intressant information av Ann Linderhjelm själv som startade och fortfarande driver företaget.

När man går mellan hyllorna fulla av garner i regnbågens alla färger kan man inte låta bli att bli glad! Uteslutande naturmaterial i många olika former, men till allra största delen ull, och en hel del lin.

På bilden ser ni min lilla shoppingkasse. I platspåsen är det tovningsull. Jag tycker nåltovning är väldigt roligt och spännande, dock är min kunskap på området ringa och jag köper små påsar i förhoppning att lära mig.

Det svarta garnet hittade jag i en fyndlåda. Tvåtrådigt ullgarn. Lite trassliga härvor, men det reder nog upp sig vad det lider! Dem har jag ingen plan för i dagsläget, men det var ett såpass bra pris att jag inte kunde motstå...

Det blå garnet är entrådigt ullgarn och jag fick faktiskt fråga varför det låg i fyndlådan, jo, serru, det är svårt att sälja så stora härvor. 266 g. Perfekt till en större sjal tyckte jag och tog raskt med mig den innan någon annan la beslag på den!

Det eldflammande nystanet är förgarn, ospunnet. Lite som lovika men inte så grovt. Blir supermjukt när man stickar med det, men är svårstickat då det väldigt lätt går av. Det är ju tvinningen och spinningen på garnerna som gör att dem hållbara.
Förgarn lämpar sig utmärkt till allt som kan tovas. Vantar, tofflor etc. Mitt förgarn är tanken att det ska bli blöjbyxor åt lillgrabben som under hela tiden satt nöjd i min polkagrisrandiga ringsjal.
Den är använd en hel del i sommar, men verkar vara allmänt svår att fånga på bild. Eller så är det jagsjälv som skyr kameran (står ju oftast bakom den!) Visst är den vacker?

Ekologisk ringsjal från Barma

Materilainfosidor på gång hos sytt och gjort!

Velour (Plysch)

Klassiskt material i barnkläder

Velour är ett material jag älskar att arbeta med! Det är mjuk och följsamt för barnen att ha på sig. Det är ganska förlåtande mot fläckar med sin luggade yta. Det håller sig fint tvätt efter tvätt då det inte noppar sig. Väljer man bara en bra kvalité från början på sin velour så håller det både färg och form länge! Velouren funkar i alla lägen och blir inte särskilt skrynkligt. När jag skriver velour menar jag bomullsvelour. Det är lite slarvigt. För veolur kan tillverkas i alla möjliga material. Bambu börjar bli mer och mer vanligt, men även velour i syntetiska material ser man ofta - framförallt när det gäller sk. krossad velour. (se nedan) Bomullsvelour finns i mängder av färger även ekologiskt. För det mesta är den blandad med ca 20 % syntetiskt material för att få en bättre hållbarhet och slitsyrka samt för att plaggen ska hålla formen bättre. Syntetmaterialet är i allmänhet i bottenmaterialet - det vill säga inte i själva luggen.
Jag strävar efter att inte har en större inblandning av syntetmaterial än 20% i mina plagg för att undvika en plastig känsla. Ren bomullsvelour är ganska svårt att få tag på, dessutom kan kvalitén vara mycket varierande därför är det ovanligt att jag använder mig av det.

Bambuvelour

Bambuvelour är något som är relativt nytt, lite dyrare material som är väldigt mjukt och har en snygg glans. Finns, som de flesta bambutyger relativt ofta att få tag på ekologiskt.
På grund av priset är det inte ett material som jag i normalfallet har hemma, utan beställer vid efterfrågan - därav lite längre leveranstid på dessa plagg då det i dagsläget inte finns några riktigt bra svenska leverantörer.
Läs mer om bambu här!

---

Krossad velour, plysch och sammet

- vi reder ut begreppen!

Velour och plysch är samma sak. Ett tyg med lugg, kammat åt samma håll på stickad botten. Kan innehålla alla typer av material egentligen, finns ingen begränsing i termen velour/plysch. Vanligast är bomull, bomull/syntetblanding, helt i syntetmaterial samt bambu med och utan syntetinblanding.
Krossad velour, eller, krossad plysch om du så föredrar, är oftast gjord i syntetmaterial, och har inte luggen liggandes åt samma håll. Där med detta krossade eller flammiga intryck av materialet. Felaktigt finns det även de som säger krossad sammet - jag håller det för felaktigt då sammet är ett helt annat tyg. Lite kul kuriosa är att på danska kallar man den krossade velouren för nervös velour ;-). Nog för att man själv kan bli lite nervös av det flammiga intrycket men...

Sammet är, likt velour, ett tyg med lugg. Det är ungefär det som förenar de två och som gör att en del förväxlar dem. Sammet är ett vävt tyg - inte ett stickat tyg. Från början gjordes sammet av silke - ett än i dag mycket dyrbart tyg med enormt fin lyster! Dessa tyger kan man spåra ända bak till 1200 -talets Italien. Sammet i syntetmaterial togs fram för att likna silekssammeten och används idag mestadels till möbleklädslar och liknande då det blir relativt hållbart.
Sammet tillverkas också i bomull. Resultatet blir ett mattare material. Det är sammet med bomullslugg som är det absolut vanligaste att hitta i tygbutiken. Titta på bilderna på dessa två tyger - den ovan är silke och den till höger är bomull - markant skilland inte sant? Prisskilnaden är större ändå är det värsta...